Aktieägareinstruktion deklaration

Generell instruktion avseende hur anskaffningsbeloppet ska räknas fram avseende onoterade aktier

 

Försäljning av eller utdelning på onoterade aktier deklareras på blankett K12. Beskattningen sker med 30% på fem sjättedelar av vinsten vilket motsvarar en effektiv skatt om 25%. 

 

Nedan följer information kring hur omkostnadsbeloppet beräknas beroende på vilka omständigheter som aktualiseras för just dig. Att notera är att den så kallade schablonmetoden inte är tillämplig på försäljning av onoterade andelar. 

 

Du ansvarar själv för upprättandet av din deklaration och blir du osäker vad som gäller bör du söka vidare hjälp hos skatteverket eller annan sakkunnig person.

 

Genomsnittsmetoden

Om du vet eller har kunskap om priset du betalat för aktierna beräknas omkostnadsbeloppet enligt den så kallade genomsnittsmetoden. Metoden innebär att du räknar fram ditt totala anskaffningsbelopp, dvs det du betalat för alla aktier du äger av samma sort/aktieklass och sedan delar på antalet aktier du äger. Om du sålt och köpt aktier om vartannat behöver du beakta dessa händelser vid beräkningen. Dvs, vid beräkningen av ditt genomsnittliga anskaffningsbelopp ska du endast beakta det du betalat för aktierna du har kvar. En beräkning ska således göras vid varje försäljningstillfälle.

 

Exempel genomsnittsmetoden köp & försäljning:

+ (plus) Köp av 100 aktier för 100 kr

+ (plus) Köp av 100 aktier för 200 kr

= Totalt omkostnadsbelopp 300 kr

= Genomsnittligt omkostnadsbelopp: 1,5 kr/aktie (300 kr / 200 aktier)

– (minus) Försäljning av 100 aktier för 3 kr styck, dvs 300 kr totalt

= Vinsten blir 150 kr (300 kr – (1,5 kr * 100))

+ (plus) Köp av 100 aktier för 450 kr

= Nytt omkostnadsbelopp 600 kr (300 kr – 150 kr + 450)

= Genomsnittligt omkostnadsbelopp: 2 kr/aktie (600 kr / 300 aktier)

 

Vad gäller vid arv?

Den som ärver aktier behöver inte betala någon skatt på arvet i sig. Dock är eventuell vinst som uppkommer vid en senare försäljning skattepliktig. Kapitalvinsten räknas ut genom att den tidigare ägarens värden, anskaffningsvärde, omkostnadsbelopp etc. följer med till den nya ägaren.

 

I detta fall ska det närmast föregående köpet, gåvan eller onerösa fånget (situation där en faktisk motprestation finns) behandlas vid beräkningen.

 

Om aktierna gått i arv och förvärvaren betalat arvsskatt bör arvsskatten som betalats kunna medräknas i anskaffningsbeloppet. Du rekommenderas inkludera en beskrivning i rutan för övriga upplysningar kring hur du kommit fram till anskaffningsbeloppet som används.

 

Exempel genomsnittsmetoden arv:

Du erhåller 100 aktier genom arv Övertaget Omk.belopp 10 kr/aktie (1 000 kr totalt)

Köp 100 aktier för 2 000 kr Omk.belopp 15 kr/aktie (1 000 kr + 2 000 kr / 200 aktier)

Försäljning 100 aktier för 5 000 kr Kapitalvinst 3 500 kr (5 000 kr – (15 * 100))

Köp av 100 aktier för 8 000 kr Omk.belopp 47,5 kr/aktie (15 kr/aktie + 80 kr/aktie / 200 aktier)

 

 

 

Okänd anskaffningsutgift

Om situationen är sådan att du inte minns eller har möjlighet att ta reda på ditt faktiska anskaffningsbelopp finns det två alternativ. Om du på ett ungefär vet när du förvärvade aktierna kan du söka upp en historisk aktiekurs vid det tillfället och därefter tillämpa den aktiekursen i deklarationen. Om du använder en uppskattad anskaffningskurs måste du förklara detta för Skatteverket genom att inkludera en kort skrivelse i rutan för övriga upplysningar där du så noga du kan förklarar hur du har gått tillväga för att beräkna omkostnadsbeloppet. Om du inte lämnar en sådan förklaring och du inte kan styrka omkostnadsbeloppet kan Skatteverket påföra ett skattetillägg på upp till 40% på den skatt som skulle betalats. Du bör således inte tillämpa ett uppskattat anskaffningsbelopp annat än om du är i det närmaste helt säker på när i tiden du köpte andelarna. Du bör även notera att det under åren kan ha skett emissioner eller aktiesplit som påverkar anskaffningsbeloppet.

 

Beträffande nyare förvärv går det ofta att enkelt få fram förvärvstidpunkten genom banken eller aktiehandlaren där du har din aktiedepå. Med hjälp av denna tidpunkt kan anskaffningsutgiften uppskattas med ledning av kursen för den dagen. För äldre innehav behöver en bedömning göras från fall till fall.

 

Om du inte vet ditt anskaffningsbelopp och heller inte minns när i tiden aktierna förvärvades kan det medföra att du bör ange omkostnadsbeloppet till noll. 

 

Speciella regler för aktier som förvärvats före den 2 april 1971

För aktier som förvärvats före den 2 april 1971 får anskaffningsutgiften beräknas enligt en äldre bestämmelse. Anskaffningsutgiften ska i detta fall bestämmas till tre fjärdedelar (3/4) av det värde till vilket aktien skulle ha tagits upp till vid taxeringen till statlig förmögenhetsskatt år 1976.

 

Vilket innebär att man behöver kontakta Riksarkivet och få fram förmögenhetslängden (utdrag ur beskattningsregistret) för 1975 års inkomst på den som ägde aktierna år 1970-1971.

 

För mer information om specifika transaktionstyper se Skatteverket: https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2014.3/2800.html

 

 

 

Instruktion kring hur blankett k12 fylls i:

 

Om du deklarerar online kan du lägga till K12-bilaga och om du deklarerar på papper kan du ladda ner blanketten på Skatteverkets hemsida via följande länk:

https://skatteverket.se/foretag/etjansterochblanketter/blanketterbroschyrer/blanketter/info/2112.4.6efe6285127ab4f1d2580003475.html?q=k12

 

På första sidan av bilagan fyller du i följande uppgifter:

· Vänligen notera att du måste fylla i flera K12-bilagor om du har sålt onoterade aktier flera bolag (1 K12 per bolag)

· Vilket inkomstår som bilagan avser (Har du sålt aktier under 2021 skriver du “2021”)

· Datumet då du fyller i blanketten.

· Om du fyller i flera bilagor K12 så ska du numrera bilagorna.

· Ditt namn och personnummer

· Namnet på bolaget och bolagets organisationsnummer

· Försäljning av onoterade aktier ska rapporteras på bilaga K12 avsnitt B

· I rutan under “Antal” ska du rapportera det totala antalet aktier du sålt i bolaget under året.

· I rutan under “Försäljningspris” ska du rapportera det totala försäljningspriset så du erhållit för för dina aktier i bolaget.

· I rutan under “Omkostnadsbelopp” för alla aktier som du sålt.

· I rutan under “Vinst” ska du rapportera din kapitalvinst genom att subtrahera omkostnadsbeloppet från försäljningspriset. Om du beräknat en kapitalförlust ska du redovisa beloppet i spalten “Förlust” till höger. 

· I rutan näst längst ned under “Vinst” ska du rapportera din totala kapitalvinst. Om du beräknat en kapitalförlust ska du redovisa beloppet i spalten “Förlust” till höger. 

· I rutan längst ned under “Vinst” ska du rapportera kapitalvinsten justerad med 5/6-delar. Om du beräknat en kapitalförlust ska du redovisa beloppet i spalten “Förlust” till höger. 

Vänligen notera alla alla belopp ska rapporteras i hela kronor per transaktionsdatum. 

Summan av vinsten från bilaga K12 avsnitt B ska föras över till ruta 7.4 på din inkomstdeklaration.

Vinsten ska fyllas i den vita rutan, om det finns ett förtryckt belopp i den gula rutan ska du summera beloppet i den gula rutan med beloppet i den vita rutan som du räknat fram på bilagan/bilagorna.

Vänligen notera att om det är en kapitalförlust ska beloppen föras över till ruta 8.3 i din inkomstdeklaration, om det finns ett förtryckt belopp i den gula rutan ska du summera beloppet i den gula rutan med beloppet i den vita rutan som du räknat fram på bilagan/bilagorna.